Men kära vänner.
Sluta titta in här, jag har ju flyttat nu ni vet. Det är ju på vardagsbrus.com som festen är.
VARDAGSBRUS.COM
Nu flyttar jag till vardagsbrus.com och kommer inte hit mer, det kommer bli himla mycket bättre. Jag ska visa, häng med!
(ps, prenumeranterna på bloglovin kommer flyttas, så avvakta lite.)
jag har det bra.
Gör saker jag tycker om, har det bra. Ikväll tittade jag på molnen genom ett flygplansfönster.
Jag har så många bilder att visa er men det får vänta någon dag till. Snart snart snart.
Dom senaste dagarna har sett ut lite såhär,
en måndag med chris.
Efter att ha suttit och bara pratat så gick vi in på Myrorna tvärs över gatan, jag plockade på mig några vinyler och Chris hittade världens bästa stereo. En random kille kom fram och började prata, han berättade att han var supersnabb. Upp till bevis tyckte vi. Så vi betalade för våra saker och gick ut för att titta på när han sprang, förevigades med en gif här lite längre ner. Han var faktiskt supersnabb.
Jag har bestämt mig för att fortsätta och låta bloggen vandra vidare, Vardagsbrus ska flytta hemifrån. Fram tills dess så känner jag mig inte så motiverad att lägga tid här. Men ge mig en vecka så blir det nog himla bra ska ni se.
stockholmssyndromet svd.
Hedvig och Minda på SvD kulturs framsida och intervju med Marco inuti. Blir så himla stolt över er alltså.
För övrigt nästan lite rörd över kommentarerna i det tidigare inlägget, ni är ju inte lite fina. Håller er uppdaterade, kram.
hej/då.
Kulturhuset rensade ut lite tidningar och böcker, plockade på mig en så stor hög att jag skämdes lite. Men bara lite. Har börjat scanna in bilder och här är några. Förresten så tror jag att jag försvinner härifrån snart, kanske bara flyttar vidare. Mindre än en på hundra besökare lämnar något form av avtryck, utav dessa lämnar 20% efter sig något man mest bara suckar åt. Vi får se hur det blir.
hittade lite bilder ifrån i höstas.
jag saknar er ju, tycker vi borde hänga mer.
///
premiären för slakthuset, stockholmssyndromet.
Igår var det äntligen premiär för Slakthuset och även för mina vänners klubb Stockholmssyndromet. Efter mycket jobb, över 2000 attendings, bokningar som Familjen och Britta Persson, så var peppen i hela kroppen ett faktum. Jag hade en visuell installation med video mapping, styrt med två datorer istället för en och totalt sex projektionsytor istället för en, som jag är mer van vid. Det gick helt okej med tanke på att jag inte haft möjlighet att testa med projektorer och kuberna på riktigt förens någon timme innan. En bättre bildsummering kommer, men här är några lama snapshots och suddiga stillbilder från videosekvenser ifrån timmarna innan och sedan urladdningen.
ink & photography.
I veckan har jag målat mycket med akryl och bläck, litet avbrott ifrån min annars så frekventa användning av datorer.
Få bläck på fingrarna och en stickande doft av färg i näsan.
